Möte med Svenska Shar-Pei Klubben, 23 oktober
2008
Deltagare:
•
SKK
•
Britt-Marie Dornell (ordf. AK)
•
Anna Uthorn (led. AK, granskare av RAS)
•
Malin Eriksson (RAS-handledare)
•
Lennart Garmer (SKKs ögonveterinär)
•
Åke Hedhammar (SKKs veterinärmedicinska
rådgivare)
•
Per-Inge Johansson (ordf. FK)
•
Åsa Lindholm (adj. AK)
•
Helena Rosenberg (avelskonsulent)
Svenska Shar-Pei Klubben
•
Johnny Andersson (ordf.)
•
Lena Landström (vice ordf.)
•
Lena Pedersen (sekr. och RAS-kommittén)
•
Monica B Nilsson (kassör)
•
Malin Fagerqvist (led.)
•
Anne Marie Cederholm (suppl.)
•
Anna Thorsjö (RAS-kommittén)
•
Elisabeth Kömüves (RAS-kommittén)
•
Carina Johansson (kennel Jo-Fus)
•
Birgit Johansson (kennel Jo-Fus)
•
Karl-Erik Johansson (kennel Jo-Fus)
INLEDNING
Mötets ordförande Britt-Marie Dornell hälsade
samtliga välkomna till uppföljningsmöte gällande
shar pei. Klubben har återigen kallats till
diskussion eftersom SKK ser allvarligt på rasens
hälsosituation. Efterarbetet från den
domarkonferens som hölls 2007, där överdrifter
och abnormiteter diskuterades, har resulterat i
att raser listas i tre kategorier. I den första
kategorin hamnar de raser som i dagsläget anses
ha så allvarliga överdrifter och abnormiteter
att snabba och drastiska åtgärder krävs. Shar
pei är en av sju raser som tillhör kategori 1.
SKKs Centralstyrelse har diskuterat såväl
utställningsförbud som registreringsförbud för
raser där åtgärder inte vidtas snarast avseende
rasernas hälsoproblem.
DAGSLÄGE SVENSKA SHAR-PEI KLUBBEN OCH RAS
Sedan förra mötet har klubben haft ett
uppfödarmöte där Per-Inge Johansson, Mia Ohlsson
och Åke Hedhammar medverkade. De tidigare
problemen med stridigheter i klubben har minskat
och SvSpKs medlemmar försöker nu sträva mot
samma mål vilket inneburit mer lugn och ro inom
klubben.
Vid
föregående möte diskuterades RAS för shar pei
och klubben fick förslag av Anna Uthorn (SKKs
Avelskommitté granskare av RAS för shar pei)
gällande kompletteringar. Dessa kompletteringar
är ännu inte gjorda, men SvSpKs RAS-kommitté har
framtagit en A4-sida med nya förslag till RAS,
bilaga 1. Kommentarer som framkom under mötet
har införts i bilagan. SvSpK påmindes om
möjligheten att ta hjälp av SKK/AK, SKKs
veterinärmedicinska rådgivare, RAS-handledare
och avelskonsulent för att färdigställa en
tydlig avelsstrategi. Britt-Marie Dornell
uppmanar klubben till ett intensivt samarbete.
SvSpK har framtagit nya uppfödaretiska regler
för rasen som delades ut under mötet, bilaga 2.
Reglerna diskuterades och bör justeras så att
störst prioritet läggs på rasens hälsa. SvSpK
måste visa att man arbetar för sunda hundar och
att man har ambition att ta tag i rasens
problem. Uttryck som ”ta hänsyn till” och
”undvika” är inte konkreta nog utan bör
förtydligas och förstärkas.
ENTROPION OCH EYETACKING
Under mötet diskuterades rasens problem med
entropion, vilket är en inrullning av
ögonlockskanten som gör att ögat irriteras och
att hornhinnan riskerar att skadas. Diskussion
fördes om unga valpars ögonlock sys upp (eyetacking)
för att de inte öppnar ögonen eller för att de
visar tecken på irritation från ögonen. Ingen av
mötets deltagare sade sig ha kunskap om vad som
händer om en valp, där ögonen inte öppnats vid
två veckors ålder, inte genomgår eyetacking.
Troligen behöver valparna sys både för att kunna
öppna ögonen och för att minska risken för
entropion och ögonirritation. Rasens ögonproblem
är relaterade mer till huden än till ögat. SvSpK
kommer via sin hemsida fråga uppfödare efter
erfarenheter från valpar som inte genomgått
eyetacking då de inte kunnat öppna ögonen.
När
det gäller eyetacking har SvSpK och SKK olika
syn på problemet. SvSpK menar att ingen
uppfödare vill behöva göra eyetacking på sina
valpar men att när det behövs så är det inte
smärtsamt, utan hunden får lugnande, sys och
vaknar sedan pigg och glad utan det tidigare
problemet. För SKK och enligt svensk
djurskyddslagstiftning är dock förfarandet
oacceptabelt. Problemet behöver definieras och
åtgärdas. Eftersom en del av problematiken är
den bristande kunskapen behövs mer information
och SvSpK, SKK och veterinärkår måste
tillsammans ta nästa steg.
Åke
Hedhammar hade till mötet tagit fram ett förslag
gällande hantering av problematiken kring
eyetacking, bilaga 3. Den föreslagna strategin
syftar till att minska såväl förekomsten av
inåtrullade ögonlock som behovet av operativa
åtgärder. De åtgärder som föreslås vidtas är:
1.
I samråd med veterinärkåren
dokumentera/registrera eyetacking vid låg
ålder (2-3 v), upprepad eyetacking eller
senare utförd eyetacking och
entropionoperation
2. I samråd med veterinärkåren
dokumentera/registrera ögonstatus avseende
huden runt ögat och ögonlockens utformning
för tilltänkta avelsdjur och valpar i
samband med att de lämnar uppfödaren
3.
I samverkan med domarkåren medverka till att
ögonstatus avseende skador/inflammatoriska
förändringar och omfattning av hudveck runt
ögat kommenteras för shar pei vid svenska
utställningar
Avelsdjur antas behöva undersökas en gång och
hur utländska avelsdjur ska hanteras måste
diskuteras vidare. Samtliga mötesdeltagare ansåg
att förslaget var bra och stödjer ett fortsatt
arbete med förslaget som utgångspunkt. Projektet
ska planeras vidare och en arbetsgrupp bestående
av SvSpKs RAS-kommitté (Elisabeth Kömüves, Lena
Pedersen, Anna Thorsjö), Åke Hedhammar, Lennart
Garmer och Helena Rosenberg utsågs. Gruppen har
som ambition att konkretisera förslaget till
årsskiftet och därefter starta en pilotstudie
under våren 2009. De veterinärer som ska kunna
utföra dessa undersökningar måste samlas för att
informeras/utbildas för att få en gemensam
bedömningsgrund inför projektets start.
Ögonveterinärer, djurslagsspecialister (hund och
katt) och de veterinärer som idag utför
eyetacking bör inbjudas för att medverka i
projektet. Lennart Garmer har tillfrågat
ögonveterinär Christopher Martinsen om intresse
att ha ett särskilt engagemang i rasen och
projektet och han har ställt sig positiv till
detta.
SLU
bistår med resurser för att sammanställa
inkommen data. Hur den sedan ska hanteras måste
diskuteras. Tydlig information tas fram så att
alla känner sig trygga och har förståelse för
projektet. Även uppfödare utanför klubben bör få
informationen. Klubben önskade en artikel om
entropion och veterinär Christopher Martinsen
ska tillfrågas om han vill skriva en sådan.
Projektet syftar till ökad kunskap gällande
eyetacking och inga restriktioner kommer att
läggas på de djur som ingår. Hundar som
opererats för entropion får dock inte användas i
avel även om de är opererade och inte längre har
problem.
EYETACKING OCH ENGELSKA KENNELKLUBBEN
Eyetacking är inte bara uppmärksammat inom SKK
utan även den engelska kennelklubben har i ett
uttalande på sin hemsida, http://www.thekennelclub.org.uk/cgi-bin/item.cgi?id=1763,
klargjort att hundar som genomgått eyetacking
efter ett visst datum inte kan delta på
utställning utan tillstånd från KC och att
sådant tillstånd troligen inte kommer att ges.
ANSVAR OCH RESURSER
Programmet för registrering av data gällande
eyetacking är SKKs och SvSpKs gemensamma
projekt, avsett som ett första steg för att
åtgärda rasens hälsoproblem. Projektet drivs av
SvSpKs styrelse som har delegerats rasansvaret
av SKK när klubben blev avtalsansluten.
Styrelsen är därmed ansvarig för projektet men
får hjälp av SKK, SLU mfl. Fokus måste nu ligga
på sundhet och hälsa.
Mötet avslutades med att Britt-Marie Dornell
tackade för allas deltagande i konstruktiv anda.
2008-11-10/HR