Ny sida 3

UPPFÖDARMÖTEN

 

Här hittar du anteckningar från tidigare möten,
Dom ligger efter varandra i datum ordning det senaste datumet ligger överst

 

Möte med Svenska Shar-Pei Klubben, 26 september 2009
 
Uppfödarmötet hölls på Motell Vätterleden i Jönköping och uppfödarna var in-bjudna via Shar Pei klubbens hemsida och i Shar Pei-bladet nr 2. Till mötet var även representanter från SKK inbjudna och Åke Hedhammar och Karin Drotz deltog. Tyvärr var uppslutningen av uppfödare inte särskilt bra men mötet blev ändock bra med en hel del information från SKK och diskussioner angående RAS och SRD. RAS/Avelskommittén har gjort ett mycket gott arbete och med stött-ning från Karin Drotz, SKK, är RAS nu äntligen klart att lämnas in till SKK för att förhoppningsvis bli godkänt. På mötet diskuterades även SRD, särskilda ras-specifika domaranvisningar, där vi ifrån klubbens sida har gjort nya förslag till text vad gäller avsnittet om Shar Pei. Uppfödarna och Åke Hedhammar är över-rens om att tolkningen av hur man skall se vad som är tight lips eller inte och vad som är trånga örongångar eller inte är otroligt svår. Detta kommer att tas upp av SKK vid möten med domare. SKK är av den uppfattningen att domarna vid ut-ställning skall titta på mun, öron, ögon och hud och klubben/uppfödarna kan tänka sig att detta är ok men det skall inte vara en veterinärundersökning och här kommer svårigheten in, hur skall man bedöma exteriören, skall man gå in på insi-dan av hunden och undersöka , skall domarna ha veterinär utbildning ?

Åke Hedhammar tog upp Ögonprojektet, där håller man på att ta fram blanket-ter som skall ut till de veterinärer som är med i projektet. Togs också upp lite om forskningen avseende sharpeifeber och amyloidos där man har gjort fram-steg och vädjar till alla Shar Pei ägare, uppfödare att lämna in blodprover, både på friska hundar och på hundar som haft febertoppar även om det inte är åter-kommande, och helst göra obduktion vid avlivning, vid misstanke om dessa sjuk-domar.

Mötet avslutades med ett tack till dem som deltagit och framfördes även från SKK att de tycker att klubbens samarbete med SKK är positivt.

 

Möte med Svenska Shar-Pei Klubben, 23 oktober 2008
 
Deltagare:

• SKK
• Britt-Marie Dornell (ordf. AK)
• Anna Uthorn (led. AK, granskare av RAS)
• Malin Eriksson (RAS-handledare)
• Lennart Garmer (SKKs ögonveterinär)
• Åke Hedhammar (SKKs veterinärmedicinska rådgivare)
• Per-Inge Johansson (ordf. FK)
• Åsa Lindholm (adj. AK)
• Helena Rosenberg (avelskonsulent)

Svenska Shar-Pei Klubben
Johnny Andersson (ordf.)
Lena Landström (vice ordf.)
Lena Pedersen (sekr. och RAS-kommittén)
Monica B Nilsson (kassör)
Malin Fagerqvist (led.)
Anne Marie Cederholm (suppl.)
Anna Thorsjö (RAS-kommittén)
Elisabeth Kömüves (RAS-kommittén)
Carina Johansson (kennel Jo-Fus)
Birgit Johansson (kennel Jo-Fus)
Karl-Erik Johansson (kennel Jo-Fus)

INLEDNING
 
Mötets ordförande Britt-Marie Dornell hälsade samtliga välkomna till uppföljningsmöte gällande shar pei. Klubben har återigen kallats till diskussion eftersom SKK ser allvarligt på rasens hälsosituation. Efterarbetet från den domarkonferens som hölls 2007, där överdrifter och abnormiteter diskuterades, har resulterat i att raser listas i tre kategorier. I den första kategorin hamnar de raser som i dagsläget anses ha så allvarliga överdrifter och abnormiteter att snabba och drastiska åtgärder krävs. Shar pei är en av sju raser som tillhör kategori 1. SKKs Centralstyrelse har diskuterat såväl utställningsförbud som registreringsförbud för raser där åtgärder inte vidtas snarast avseende rasernas hälsoproblem.

DAGSLÄGE SVENSKA SHAR-PEI KLUBBEN OCH RAS
 
Sedan förra mötet har klubben haft ett uppfödarmöte där Per-Inge Johansson, Mia Ohlsson och Åke Hedhammar medverkade. De tidigare problemen med stridigheter i klubben har minskat och SvSpKs medlemmar försöker nu sträva mot samma mål vilket inneburit mer lugn och ro inom klubben.

Vid föregående möte diskuterades RAS för shar pei och klubben fick förslag av Anna Uthorn (SKKs Avelskommitté granskare av RAS för shar pei) gällande kompletteringar. Dessa kompletteringar är ännu inte gjorda, men SvSpKs RAS-kommitté har framtagit en A4-sida med nya förslag till RAS, bilaga 1. Kommentarer som framkom under mötet har införts i bilagan. SvSpK påmindes om möjligheten att ta hjälp av SKK/AK, SKKs veterinärmedicinska rådgivare, RAS-handledare och avelskonsulent för att färdigställa en tydlig avelsstrategi. Britt-Marie Dornell uppmanar klubben till ett intensivt samarbete.

SvSpK har framtagit nya uppfödaretiska regler för rasen som delades ut under mötet, bilaga 2. Reglerna diskuterades och bör justeras så att störst prioritet läggs på rasens hälsa. SvSpK måste visa att man arbetar för sunda hundar och att man har ambition att ta tag i rasens problem. Uttryck som ”ta hänsyn till” och ”undvika” är inte konkreta nog utan bör förtydligas och förstärkas.

ENTROPION OCH EYETACKING
 
Under mötet diskuterades rasens problem med entropion, vilket är en inrullning av ögonlockskanten som gör att ögat irriteras och att hornhinnan riskerar att skadas. Diskussion fördes om unga valpars ögonlock sys upp (eyetacking) för att de inte öppnar ögonen eller för att de visar tecken på irritation från ögonen. Ingen av mötets deltagare sade sig ha kunskap om vad som händer om en valp, där ögonen inte öppnats vid två veckors ålder, inte genomgår eyetacking. Troligen behöver valparna sys både för att kunna öppna ögonen och för att minska risken för entropion och ögonirritation. Rasens ögonproblem är relaterade mer till huden än till ögat. SvSpK kommer via sin hemsida fråga uppfödare efter erfarenheter från valpar som inte genomgått eyetacking då de inte kunnat öppna ögonen.

När det gäller eyetacking har SvSpK och SKK olika syn på problemet. SvSpK menar att ingen uppfödare vill behöva göra eyetacking på sina valpar men att när det behövs så är det inte smärtsamt, utan hunden får lugnande, sys och vaknar sedan pigg och glad utan det tidigare problemet. För SKK och enligt svensk djurskyddslagstiftning är dock förfarandet oacceptabelt. Problemet behöver definieras och åtgärdas. Eftersom en del av problematiken är den bristande kunskapen behövs mer information och SvSpK, SKK och veterinärkår måste tillsammans ta nästa steg.

Åke Hedhammar hade till mötet tagit fram ett förslag gällande hantering av problematiken kring eyetacking, bilaga 3. Den föreslagna strategin syftar till att minska såväl förekomsten av inåtrullade ögonlock som behovet av operativa åtgärder. De åtgärder som föreslås vidtas är:

1. I samråd med veterinärkåren dokumentera/registrera eyetacking vid låg ålder (2-3 v),  upprepad eyetacking eller senare utförd eyetacking och entropionoperation

2. I samråd med veterinärkåren dokumentera/registrera ögonstatus avseende huden runt ögat och ögonlockens utformning för tilltänkta avelsdjur och valpar i samband med att de lämnar uppfödaren

3. I samverkan med domarkåren medverka till att ögonstatus avseende skador/inflammatoriska förändringar och omfattning av hudveck runt ögat kommenteras för shar pei vid svenska utställningar

Avelsdjur antas behöva undersökas en gång och hur utländska avelsdjur ska hanteras måste diskuteras vidare. Samtliga mötesdeltagare ansåg att förslaget var bra och stödjer ett fortsatt arbete med förslaget som utgångspunkt. Projektet ska planeras vidare och en arbetsgrupp bestående av SvSpKs RAS-kommitté (Elisabeth Kömüves, Lena Pedersen, Anna Thorsjö), Åke Hedhammar, Lennart Garmer och Helena Rosenberg utsågs. Gruppen har som ambition att konkretisera förslaget till årsskiftet och därefter starta en pilotstudie under våren 2009. De veterinärer som ska kunna utföra dessa undersökningar måste samlas för att informeras/utbildas för att få en gemensam bedömningsgrund inför projektets start. Ögonveterinärer, djurslagsspecialister (hund och katt) och de veterinärer som idag utför eyetacking bör inbjudas för att medverka i projektet. Lennart Garmer har tillfrågat ögonveterinär Christopher Martinsen om intresse att ha ett särskilt engagemang i rasen och projektet och han har ställt sig positiv till detta.

SLU bistår med resurser för att sammanställa inkommen data. Hur den sedan ska hanteras måste diskuteras. Tydlig information tas fram så att alla känner sig trygga och har förståelse för projektet. Även uppfödare utanför klubben bör få informationen. Klubben önskade en artikel om entropion och veterinär Christopher Martinsen ska tillfrågas om han vill skriva en sådan. Projektet syftar till ökad kunskap gällande eyetacking och inga restriktioner kommer att läggas på de djur som ingår. Hundar som opererats för entropion får dock inte användas i avel även om de är opererade och inte längre har problem.

EYETACKING OCH ENGELSKA KENNELKLUBBEN
 
Eyetacking är inte bara uppmärksammat inom SKK utan även den engelska kennelklubben har i ett uttalande på sin hemsida, http://www.thekennelclub.org.uk/cgi-bin/item.cgi?id=1763, klargjort att hundar som genomgått eyetacking efter ett visst datum inte kan delta på utställning utan tillstånd från KC och att sådant tillstånd troligen inte kommer att ges.

ANSVAR OCH RESURSER
 
Programmet för registrering av data gällande eyetacking är SKKs och SvSpKs gemensamma projekt, avsett som ett första steg för att åtgärda rasens hälsoproblem. Projektet drivs av SvSpKs styrelse som har delegerats rasansvaret av SKK när klubben blev avtalsansluten. Styrelsen är därmed ansvarig för projektet men får hjälp av SKK, SLU mfl. Fokus måste nu ligga på sundhet och hälsa.

Mötet avslutades med att Britt-Marie Dornell tackade för allas deltagande i konstruktiv anda.

2008-11-10/HR